Gruddelin´s vardag

Alla inlägg under november 2009

Av Eva - 7 november 2009 07:47

Johan har en temp på 38,4 idag och min temp ligger på 37,4 och det är högt för att vara mig på morgonen. Annars brukar den ligga på 36,2 så visst känner vi av sprutan båda två. Armen har ömmat som tusan i natt och det är den sidan jag normalt brukar sova på. Nu fick jag försöka  sova på höger sida och det är inte lika skönt. Jag har vaknat några ggr av att jag försökt vänt mig i sängen, men då hamnat på den onda armen och vaknat av smärtan.

Jag vaknade av huvudvärk kl 7 så det var bara att gå upp. Martin sov fortfarande och jag försökte smyga mig upp, men pyttsan, han vaknade den lilla spjuvern.

Johan hittade jag på soffan, jag har säkert snarkat i natt ;-).

Michelle sover än så jag vet inte om hon känner av vaccinationen.

Nu ska jag försöka få i mig lite kaffe så att man vaknar till.


Tjingeling och trevlig helg


Av Eva - 6 november 2009 21:31

Igår var det dags för "syjunta" igen :). Det var hos mamma denna gång. Jag var jätte trött och hade egentligen ingen lust att åka ut, men när jag väl var där så ångrade jag mig inte. Det är alltid lika kul att träffa alla.

På väg hem så spöregnade det och jag ska erkänna att jag aldrig varit så rädd när jag kört bil som då.

Det var mörkt, vägen var svart av allt vatten som himlen tömde ur sig, varje spår på vägen var överfyllda av vatten, vid möte såg jag nada, det blåste så bilen vinglade på vägen. Fy fan, rent ut sagt. Det var riktigt läskigt. Jag körde sakta men åkte ändå ifatt en bil och tanken att köra om fanns inte ens. Där låg jag så snällt bakom och sen kom det en blådåre och låg i arslet på mig halva vägen till stan. Måste man ligga så j*a nära när det är sånt väder där man inte ser ett skit? Jag bara undrar. Jag tyckte det var jobbigt att ligga bakom bilen jag kom ifatt eftersom det stänkte en del, men bilen bakom mig kan inte ha sett någonting. Konstigt att han/hon inte körde om....fast där kanske det ändå fanns en spärr som sa att det var farligt.

Jag var överlycklig när jag väl kom in på parkeringen, jag hade överlevt ;-).


Idag har Johan, Michelle och jag tagit vaccin mit "nöffsjukan". Jag ville egentligen inte ta det, men jag gjorde det för Martins skull som inte får ta den och kan drabbas hårt om han får influensan. Man har ju hört att vaccinet tar slut överallt och tanken att ställa sig i en kö flera timmar var inte så frestande så jag ringde till min och Johans husläkarmottagning som är en väldigt liten mottagning och dom hade vaccin. Tydligen så föll vi under riskgruppen eftersom Martin är liten så vi fick komma och ta den på en gång. Det var bara ett par stycken där så vi slapp köa. Så smidigt borde det alltid vara.

Vi skulle kunna ha tagit den på jobbet om några veckor, men då måste vi i varje all iväg med Michelle någon annanstans så nu blev det så här istället.

Sprutan var ganska stor om man jämför med tex TBE så jag var lite orolig, spruträdd som man är :).

Jag såg hur lång nålen var och när Michelle skulle få den så tittade jag bort, men jag tittade när den väl satt i armen och då var hela långa nålen inne i armen....usch tänkte jag, men den gjorde faktiskt inte så ont.

Nu ömmar armen rejält och jag har precis kommit på att det är vänster sida jag sover på...hur ska det nu gå? Det går knappt att lyfta armen så det är nog bra att det är helg så den värsta smärtan har gått över tills på måndag.

Skulle vi bli sjuka av den så slipper man vara hemma från jobbet för det har jag verkligen inte tid med just nu.

Än så länge känner jag mig frisk och kry så jag klarar mig nog.


Nej, nu är det snart dags att gå och tutta kudde.

Natti natti på er.


Av Eva - 4 november 2009 19:00

Idag har jag tagit farväl av farmor. Begravningen var jätte fin men känslosam.

På min pappas begravning så var det en fjäril som flög omkring i kyrkan och den satte sig även på prästens axel. Jag kände en sorts frid över att se denna fantastiska lilla varelse mitt i snökalla januari.

Idag var det 2 st precis likadana fjärilar i kyrkan. Jag blev glad över att se dom där. Det kändes tryggt på något sätt.

Det var många släktingar där, till och med släktingar jag aldrig förr har träffat. Talen till farmor var jätte fina och det blev även en del skratt.

Lilla farmor, du är saknad av barn, barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarnsbarnbarn. 5 generationer är det inte många som får uppleva.


Vila i frid...........en dag ses vi igen.


  

  

  

  

    

Jag tände ett ljus för pappa.

Av Eva - 3 november 2009 21:57

I morgon ska jag på farmors begravning. Jag har inte riktigt förstått att lilla farmor är borta. Begravningar väcker så många känslor till liv. Man tänker lite extra på dom nära och kära som gått före oss och sorgen blir extra stark.

Jag har haft pappa i tankarna den senaste tiden och det var nog när farmor gick bort som dessa tankar började att ta över igen. Man funderar och funderar över vad det var som gick fel. Jag har beställt ett dödsfallsintyg där även släktskapet till pappa framgår och detta ska jag skicka tillsammans med en begäran på pappas patientjournal till Akademiska sjukhuset. Jag måste försöka läsa och förstå vad det egentligen står, vad dom gjorde som blev så fel.

Det är nog ett sätt att komma över sorgen och kunna gå vidare. Vi vet att dom gjorde fel, men jag måste se det själv.


I morgon tänker jag inte ställa klockan på ringning och det ska bli skönt att vakna utan ljudet av mobilen som ringer.

Ha det så bra mina vänner och skänk en extra tanke på alla era nära och kära som gått före oss.

Kram kram


  

Sov gott lilla farmor.

Av Eva - 2 november 2009 22:15

Ännu en måndag avklarad. Ikväll har vi försökt att städa lite här hemma. Jag har plockat bort lite grejer, dammat lite (inte överallt), Johan har dammsugit och jag har torkat golven. Nu luktar det Ajaxfräscht :).


Mäklaren ringde och frågade om vi ville lägga bud på huset, men vi svarade nej, Jag berättade att vi behöver mer förvaring än det som fanns i huset och hon förstod. Nu är det bara att hålla tummen på att något mer hus dyker upp. Det skulle kännas skönt att flytta i vår när solen och värmen är på väg.


Jag ska göra ett sista försök till att få det som jag vill på jobbet, men jag har inga större förhoppningar men en liten tumme tänker jag i varje fall hålla. Hoppet är det sista som sviker en människa.

Blir det inte som jag vill nu så är det bara att bita i det sura äpplet och försöka anpassa situationen till det bästa.


Tjingeling





Av Eva - 2 november 2009 22:12

En läkare hade uppfunnit en maskin som kunde överföra smärtorna under en förlossning till barnets far.

Ett äkta par tog chansen att prova maskinen.

Då födseln satte igång, blev maskinen inställd på att föra över 25 % av smärtorna till fadern,

Men mannen märkte ingenting överhuvudtaget.

Läkaren tyckte att
det verkade märkligt och höjde inställningen till 50 %.

Mannen märkte fortfarande ingenting, men kvinnan mådde märkbart bättre.

Efter som det gick så bra, överförde man 100 % av smärtorna till mannen.

Förlossningen fortgick utan att kvinnan hade några som helst smärtor och ett välskapt barn föddes.

Då mannen kom hem från BB, fann han brevbäraren liggandes död vid ytterdörren.

 

 

Jag fick mig ett riktigt gott skratt när jag fick denna på jobbet idag :). Tack Linda för att du livade upp min dag.


Av Eva - 1 november 2009 21:57

Idag var vi på husvisning. Jag blev kär i huset, men det hade även sina nackdelar och det väger tyvärr tyngre än alla fördelar :(. Skit, när man äntligen hittar något som man verkligen tycker om.

Det är ett torp från 1819 som är utbyggt så det är både gammalt och nytt som jag tycker om. Det låg jätte fint och nedervåningen var helt underbar. Det som inte var bra var att det fanns färre garderober än vad vi har nu. Nu tänker ni säkert att va fan, det är väl bara att köpa fler. Jo visst, problemet är bara att det finns inga väggar att ställa dom mot :(. Sen har vi problemet med trappen upp till den lilla övervången som inhyser två små rum. Trappen var jätte brant och hade korta trappsteg. Total livsfara. Johan fick gå baklänges ner med Martin på armen. Så kan man inte hade det. Det fanns inga förråd alls, bara en gammal lada och där kan man ju gärna inte hänga ut vinterkläder och sånt. Garaget var varmbonat, men där kan man gärna inte hänga ut kläder heller. Så tyvärr blir vi tvugna att avstå från denna idyll....snyft!! Skit, hade det vara funnit lite mer plats för förvaring så hade det var tipp topp. Michelle hade kunnat bo på övervåningen och vi och Martin på den undre eftersom det fanns två sovrum nere. Ja, ja det kommer förhoppningsvis fler hus.


Efter husvisningen åkte jag och shoppade. Fick tag på ett par stövlar. Kanske inte dom jag egentligen skulle vilja ha men dom var supersköna. Jag ville ha ett par med klack men mina fötter klarade inte av dom jag provade. Det fick bli ett par utan klack. Mina fötter är som dom är och jag är ju van att inte kunna köpa det jag vill, men det är så tråkigt.

Sen hittade jag två stickade tröjor utan ärm, dom är mer som västar. Då var jag tvungen att köpa några enfärgade toppar som man kan ha under. Hittade även ett par tights. På Lindex fick jag hjälp att prova ut behåar :). Dom har slutat att sälja min favorit så jag behövde verkligen hjälp med att prova ut en ny. Man kan tro att det inte är svårt att köpa en behå, men det är det. Det ska vara rätt form, rätt band och dom ska sitta skönt. Det ska inte bubbla ut här och där och en massa mera.

Dom två jag köpte skulle jag aldrig ens ha provat om jag inte hade fått denna hjälp så ett STORT tack till Lindex för att ni hjälpte mig.


Nej, nu är det dags att tutta kudde.


Natti natti


Av Eva - 1 november 2009 08:36

Igår tog Martin sina första steg hemma hos brorsan och hans tjej :). Det var nog 4 steg. Första gången gick jätte bra, men så skulle han prova igen och då vurpade han och slog i huvudet. Lilla glutte då.

Vi tror han börjar få en tand (oxel) nere i käken, men det ser ut som en tand hoppas över.....hm! Men den kommer väl så småningom den också.


Idag är det visining på ett hus som jag tycker är jätte fint. Utgångspriset är ganska högt och jag antar att det stiger ännu mera, men det kostar ju inget att åka dit och titta.

Det är ett 1800-tals torp som är utbyggt. Det ser jätte fräscht ut förutom att det är världens gräsligaste tapet i sovrummet :). Mönstret är storblommigt och går i orange, grönt och brunt. Urk!!!

Men det är ju bara att måla om för jag tror inte jag kan sova en natt i detta rum utan att få mardrömmar ;-).


Nej, nu ska jag koka lite ägg så vi kan få i oss lite frukost.


Tjingeling

Ovido - Quiz & Flashcards